torsdag 24 mars 2011

SkrivPuff: Om ett äventyr.

Det här, kära läsare, är en spännande historia. 

Långt norrut på vårt runda klot till jord finns en sjöväg vid namn
Nordostpassagen. Vi talar alltså om det vatten som skvalpar norr om Europa och Asien. Eller, skvalpar och skvalpar, denna farled är delvis och tidvis fortfarande täckt med is och således inte en möjlig genomfart. Inget för en lekman och knappt något för den lärde heller.

Den förste att ta sig igenom denna passage var polarforskaren Adolf Erik Nordenskiöld. År 1878 gav sig Nordenskiöld iväg på den så kallade Vegaexpeditionen - uppkallad efter det ångfartyg som 1879 slutförde resan genom Arktis. Sedan tog det många år innan en svensk skulle vågade sig på något liknande. Inte förrän 
år 2009 blev Ola Skinnarmo näste svensk att gå i herr Nordenskiölds fotspår - eller snarare segla i hans kölvatten. Med miljöengagemang i fokus lämnade Skinnarmo med besättning Stockholm med fartyget Explorer - en historisk händelse!

MEN! Nu råkar jag känna till en annan historia. Jag råkar veta att herr Skinnarmo faktiskt inte hann först. Sommaren 2005 gav sig nämligen två andra herrar ut på detta äventyr - min pappa och hans barndomskompis. Visumproblem i Murmansk, kritiska tider med isar som frös, isbjörnar nära den lilla gummibåten som användes för upptäcktsfärd, meterhöga vågor och champagne av finaste sort i Berings sund. Ja, två medelålders herrars äventyrsdröm sedan barnsben - efter Nordenskiöld, före Skinnarmo.


Fast tekniskt sett har Ola Skinnarmo rätt, han var första
svensk att genomföra detta äventyr efter Vegaexpedition. Min pappa är ju faktiskt fortfarande finsk medborgare trots sina nästan 40 år boende i Sverige.

7 kommentarer:

  1. Fascinerande och intressant läsning. Tänk vad media är viktig i historiefastställandet.:)

    Du skriver väldigt bra, intressant och med flyt i texten. Den svagt humoristiska klangen är kanske ditt kännetecken. Jag ska läsa lite mer på din blogg och leta efter fler fina texter.

    SvaraRadera
  2. håller med föregående! verkligen en spännande historia, och tänk hur ofta det inte måste varit ju så...

    för övrigt ligger lappen tryggt på sin plats, nära mitt huvud, oförmögen till annat antar jag...

    kul att du läser och gillar det du läser.

    SvaraRadera
  3. Var kommer det där "först, högst och farligast"-trycket ifrån som driver de riktiga äventyrarna?

    SvaraRadera
  4. MYCKET intressant på din ära. Har själv ägnat planer åt denna idé. Snart är det tyvärr en semesterrutt bland tusen andra...

    SvaraRadera
  5. Och din pappas!! - glömde jag pinsamt nog ditlägga.

    SvaraRadera
  6. ja det låter spännande.
    Bra att följa sina drömmar.
    Fin text

    SvaraRadera
  7. Imponerande. Skriva en bok om det?

    SvaraRadera