Det kan vara så att du behöver ett adjektiv som beskriver hur du känner dig när du tränar. Kanske är du då tränig. Att bilda nya ord på detta sätt, genom att ett befintligt ord byter ordklass, går långt tillbaka i tiden. Så har många ord bildats, det är inget konstigt med det. Därför tycker jag att det funkar helt utmärkt att göra sina egna ord just precis så.
Vi tar ett till exempel. Låt mig säga att jag sitter och pysslar med något som är hemligt. Vad kan jag då tänkas göra? Jo, jag hemlar så klart. Det behöver knappast förklaras, men inte heller kan jag räkna med att den stora massan garanterat ska förstå eftersom nyheter i språket allt som ofta behöver spridas över både tid och rum. Men inom mitt sociolekt kan det bli vardagssnack och ett vedertaget uttryck.
Under min tid i Nice spenderade vi mycket tid på stranden och för det kände vi att vi behövde ett verb. Det föll sig naturligt att använda franskans ord för strand - plage - och sedan göra det till ett verb. För extra finess valde vi att göra det till ett reflexivt verb med samma böjningsmönster som finir (bara för att vi gillar alla 's' i imparfait och subjonctif). Resultat: je me plagis, första person singularis, presens indikativ. Ett väl använt verb i vår krets: "Je veux que tu te plagisses avec moi!"
Jättespännande. Vad väntar du på? Ut och gör dina egna ord!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar