torsdag 28 mars 2013

Konflikter och kritiska lägen som ställer allt till rätta.

Något jag lärt mig och reflekterat lite kring den senaste tiden är hur bra det kan vara med konflikter, kritiska lägen och jobbiga situationer. Det är då allt ställs på sin spets. Det är då man trycks upp mot väggen och måste göra ett val eller två.

Det är under konflikter och meningsskiljaktigheter som jag inser vem jag är, vad jag står för och vad jag har för värderingar. Inget får mig att lära känna mig själv så väl som när jag hamnar i en argumentation med någon annan. Och det gör mig stolt, att jag vet vad som är jag och vad jag tycker är okej.

På samma sätt kan jag också analysera läget när livet ibland känns avigt. När något i tillvaron brister kan jag hitta sprickan och veta hur jag ska laga den. Med det inte sagt att jag alltid kan laga läget, men jag vet i teorin hur det ska gå till.

För mig brister det ofta i det faktum att jag gärna vill vara alla till lags. Och utöver det gärna prestera lite grann utöver min egen förmåga, vilket för det mesta bara landar i att jag hamnar i en zon där jag släpar mig omkring på sparlåga.

Och helt ärligt, just nu har det blivit avigt och sparlågan är på upploppet. Det enda jag kan tänka på är hur jag ska hitta tiden att hitta tillbaka till min favoritplats på jorden. Jag behöver mitt gym och jag behöver min träning. Sedan ska nog allt ställas till rätta igen. För det är så det är, de kritiska lägena gör att man inser en sak eller två. Vad är viktigt för mig? Vad är viktigt för dig?