Det lilla tornet av Gustave Eiffel.

- Titta, där är Eiffeltornet! Men det ser inte så stort ut.
- Det är för att du är ganska långt ifrån det, Malin.
- Nej, helt ärligt, jag tror inte att det är så stort som jag tänkt att det ska vara.
- Well...

Ungefär så gick dialogen mellan mig och mitt resesällskap när vi vandrade hand i hand längs Paris gator. När vi kom fram till stadens landmärke ändrade jag mig. Tornet är stort. Verkligen jättestort. Högt! Faktiskt 324 meter högt, inklusive alla antenner. Just då, i stunden under tornet, hade jag verkligen ingen lust att klättra hela vägen upp. Kön ringlade sig lång, ungefär lika lång som ordet som kan beskriva situationen: malheureusement (tyärr). Efteråt ångrar jag nämligen mitt beslut, efter att ha insett att "vara uppe i Eiffeltornet" är en punkt på "Listan". Vad "Listan" är för något kan jag dock inte berätta, eftersom det är i allra högsta grad hemligt. Därför säger jag inte mer om det.

Jag säger bara att Eiffeltornet är stort och högt. Jag vill liksom bespara dig att fälla den urbota korkade kommentaren som jag fällde, för mitt sällskap hade rätt - det såg bara litet ut för att vi var långt ifrån det.