Det kan te sig på två sätt.
Nummer ett: Djup suck av lättnad. Jaha, nu är jag med.
Nummer två: Spontant glädjerop. Äntligen fattar jag!
Kontentan av de båda är densamma. Lyckan, tillfredsställelsen, den totala njutningen av att fylla en kunskapslucka. Till exempel som när man förstår franskans faire-faire-konstruktioner, italienskans konjunktiv, eller varför adverbialet kanske kan stå på typplatsen i ett satsschema.
Länge leve lycka att lära. Och förstå.
förstår vad du menar, men fattar inget ändå ;)
SvaraRaderabra
Det är lätt det man förstår!;) Jag förstår svenska men kan intet om adverbial. Kunskap är ett mångfacetterat substantiv(?);)
SvaraRadera*ser tillbaka på sitt liv innan seniliteten satte in* *suckar*
SvaraRadera