torsdag 30 juni 2011

SkrivPuff: Om att undra.

Detta händer för några år sedan. Kanske tre eller fyra. Pärlan var således fyra eller tre. Han satt i min famn. Som han så ofta gjorde när vi bodde närmare varandra.

- Milon, varför har du hår på armarna?

- Alla har hår på armarna.
- Varför då?
- För att skydda kroppen. Hålla den varm och så. Du har också det.
- Men... varför har du så mycket hår på armarna?
- Ja, det är väl för att jag är extra frusen kanske.

Tystnad.


- Milon. Jag tycker nog att du borde ta och klippa det lite grann.


Sådan är han (än i dag). Pärlan. Med många funderingar. Men också fiffiga lösningar.

4 kommentarer:

  1. Gulligt. Vissa barn ger sig aldrig. Ska veta allt.

    SvaraRadera
  2. Charmig unge. Jag älskar ungars vetgirighet, och försöker behålla min också.

    SvaraRadera