torsdag 23 juni 2011

Mannen på bussen och jag.

Det finns en grej jag gillar. Det finns många grejer jag gillar, men just detta gillar jag lite extra, på ett alldeles särskilt sätt. Det jag talar om är spontanprat i vardagen - med främlingar. I går skulle jag på kalas och hoppade på bussen utrustad med ett stort paket. Satte mig mitt emot en man som granskade mitt paket. Det såg jag att han gjorde, hans solglasögon till trots.

Vi tittade på varandra några gånger under färden. Himlade lite med ögonen eftersom busschauffören verkade ha som mission att testa bromsarnas verkliga förmåga varenda gång bussen närmade sig en korsning eller hållplats. Vid ännu en häftig inbromsning på Vasaplatsen ropades det ut i högtalarna att färdriktningen var ändrad, oklart varför. Jag var tvungen att hoppa av för att inte åka årets omväg till spårvagnen jag skulle med. Mannen mitt emot gjorde likadant. "En spårvagn har kört ur spår" förklarade han snabbt för mig innan vi gick åt lite olika håll. Tack för informationen, hann jag bara tänka.


Lite längre ner på gatan,
just där olyckan skett, möttes vi igen och började gå jämte varandra. "Missar du ditt kalas nu?" frågade han och så var isen bruten. Jag skulle nog hinna till kalaset ändå, sa jag och så fortsatte vi prata om spårvagnsolyckor, midsommar och sommaren som aldrig riktigt vill komma för att stanna. En kort promenad, men ack så trevligt med lite sällskap.

Sedan sa vi "
Ha det gott" till varandra och skildes åt. Sådant gillar jag. Spontanprat med främlingar.

3 kommentarer:

  1. Man blir en del av världen - ibland räcker det med ett leende från främligen..

    SvaraRadera
  2. Gillar och gillar din puff om sevärdheter.

    SvaraRadera