fredag 17 juni 2011

Listan som inte borde behöva finnas och debatten som måste.

I DN i går, 16/6, kunde vi ta del av rapporten med namnet "Världens fem farligaste länder för kvinnor år 2011". Där presenteras de länder där kvinnor är som mest utsatta med Afghanistan som nummer ett följt av Demokratiska (?) Republiken Kongo, Pakistan, Indien och Somalia. Somalias kvinnominister Maryan Qasim är förvånad över den låga placeringen och var övertygad om att Somalia skulle vara värst. Och det är klart att det är fruktansvärt att tänka sig att ett land där kvinnor utsätts för könsstympning, våldtäkt och usel utbildning och hälsovård - för att bara nämna några faktorer - ändå inte är värst!

Våldtäkter, tvångsäktenskap och hög risk att dö vid barnafödande tycks vara det som dominerar skräckrapporten. Och vad kan vara mer förnedrande än ovanstående? Att inkräkta så på en kvinnas kropp, så nära inpå skinnet man kan komma, ja till och med in i henne och tvinga henne att bära ett liv som föds fram på bekostnad av hennes eget. Det går inte att tänka sig något så mycket värre. Man både sparkar, slår och spottar på någon som redan ligger. Någon som betyder noll och ingenting.


I Indien dödas spädbarn som anses ha "fel" kön. Man kan undra hur man resonerar. Vem ska föda fram "rätt" kön? Förstår man hur mänskligheten lever vidare? I samma land är tre miljoner kvinnor prostituerade. Det är en tredjedel av hela Sveriges befolkning! Det är garanterat din mamma, din syster, din dotter, din svägerska, din bästa väninna - du förstår. Det är oförståeligt många själar som bara är kroppar för någon annans perversion.


Efter denna obehagliga läsning känns debatten om
delad föräldraledighet ganska blek. Det känns som ett lyxproblem att diskutera huruvida barnbidraget bör delas lika mellan separerade föräldrar eller ej. Men samtidigt är dessa, i jämförelse med läget i länderna på listan, små problem viktiga att diskutera. Det här med jämställdhet och lika för alla tycks inte vara något som kommer naturligt. Inte ens i landet Sverige. Ger vi upp och slutar, hamnar väl vi och hela världen till slut på den där listan. Så vill inte jag ha det. Jag vill att alla ska få förmånen att diskutera lyxproblem av den svenska typen. Vem är hemma med de sjuka barnen? Vem tar ett kliv ner från karriärstegen? Det ska inte vara förutbestämt, utan snarare situationsbestämt.

Det handlar om det vackraste mänskligheten har. Manligt och kvinnligt. Likheter och olikheter. Förmågan att sätta liv till världen. Ansvaret att ta hand om dessa liv och ge alla samma, lika höga värde!

2 kommentarer:

  1. Underbart inlägg! Intämmer till 10000 %!!!

    SvaraRadera
  2. Bra skrivet. Det borde ge människor i i-länder lite perspektiv på livet. Våra "stora" problem känns som sagt som väldigt små när man läser om andras misär. Dock får man inte glömma att det finns barn och kvinnor som utsätts för väldigt mycket våld även i lilla Sverige i form av trafficking, importering av thailändska fruar, övergrepp, pedofiloffer, missbrukare som har barn m.m . Här är dessa problem dock mycket mera dolda än vad dom är i fattiga länder som Somalia.

    SvaraRadera