Stäng ett fönster och öppna upp ett annat!

"Öpnna upp ditt fönster
slå upp din dörr
Släpp in ljuset och min älskling
låt allting bli som förr
Låt honom veta
än finns en väg tillbaks
Låt honom veta
att han är den enda du vill ha
Visst kan du välja att bryta nu
Men han finns alltid där i ditt hjärta det vet du
Så varför inte låta honom vara där
Du kan ändå aldrig glömma den ditt hjärta håller kär"

Så sjunger Lisa Ekdahl. Det är en vacker melodi, men min visa går lite annorlunda. Jag håller med om en sak. Varför skulle det vara nödvändigt att glömma någon ditt hjärta håller kär? Det är ett dumt "råd" man så ofta får när någon man håller kär inte längre står bredvid. Ett hjärta som hyser mycket kärlek och riktar den till många är ett vackert hjärta, det ska man inte ta ifrån någon. Men hjärtats alla fönster behöver inte ständigt stå på vid gavel, inte ens på glänt. Ibland gör de sig faktiskt bäst stängda. Med en välpolerad yta ser man vad som finns där bakom ändå. Somligt gör sig bäst att skåda på lagom avstånd. 

Man ska verkligen inte tvingas glömma den man håller kär, men det kan vara en god idé att våga stänga fönstret för att leva vidare i nuet. Öppna upp ditt fönster, slå upp din dörr, släpp in ljuset - absolut. Men stäng inte in dig med tanken på att allt ska bli som förr. Du förtjänar att leva i nuet och ständigt ha möjlighet att öppna nya fönster, utan att för den skull behöva kassera de gamla.