måndag 11 april 2011

SkrivPuff: Om en resa.

Vill vi inte gärna likna livet vid en resa? Vi ska packa våra väskor, fylla dem med allt vi hittar på vägen. Ibland plockar vi upp skräp som vi egentligen inte vill ha, men det är bara att lasta ur vid nästa hållplats. Biljetter till resans olika destinationer kan antingen ramla över oss, eller så måste vi jobba hårt för dem.

Resan ska gärna vara utvecklande. Vi ska utvecklas med våra nya destinationer. Lära oss av våra misstag, lyssna på den vises råd och skriva ner sådant som kan vara av värde i vår loggbok.


Jag vill gärna tro att min hittills tjugofyra år och åtta månader långa resa har lärt mig massor. Att jag utvecklats och blivit en bättre version av den där Mini Milon som ibland lät temperamentet styra alla handlingar. Men så tänker jag efter och inser att det är nog mycket av fyraåringen kvar i mig. När jag blir trött och less på tillvaron vill jag så gärna bara packa väskan och resa iväg. Mot allt rim och reson. Mot nytt. Mot annat. Mot främmande.


Jag är en resande själ. Kommer kanske alltid att vara. Tur jag kan packa lätt.




6 kommentarer:

  1. Fint. Vi har alla våra åldrar inom oss. Fast jag tror att bagaget blir tyngre ju äldre vi är.

    SvaraRadera
  2. Det där om att man får biljetterna på olika sätt var väldigt bra skrivet tycker jag. Och ibland blir det kanske snökaos och man kommer ingen vart oavsett biljett...?

    SvaraRadera
  3. ja det är fint beskrivet.
    Och en fin bild.

    SvaraRadera
  4. Fint, väldigt fint. Gillar din beskrivning. Så är livet.

    SvaraRadera
  5. Jag tror nog att alla resor är utvecklande på sitt sätt. Man lär sig saker där man minst anar det.

    SvaraRadera