torsdag 14 april 2011

SkrivPuff: Om att stagnera.

"Nej, det går nog inte", tänkte Fröken PÅ. P som i Prestation. Å som i Ångest. Hon tittade upp och såg taket. Begrundade noga och gjorde egna kalkyler. Varje gång kom hon fram till samma svar: nej. Nej, nej, nej. Hennes späda röst sa det till och med högt medan hon rättade till blusen och svepte sin bleka hand över pannan. "Nej!"

"Eller?" hördes då en hes röst. Fröken VD - V som i Våga. D som i Drömma - blickade upp mot himlen. Hennes ögon svepte över världsalltet och hennes längtan gick bortom horisonten. Hon spände ögonen i kvinnan mittemot, kvinnan med den späda rösten och den skira blusen. "Förstår du inte att hela ditt liv - hela ditt nu, hela din framtid - stagnerar mer och mer för varje nej som passerar dina läppar? Det är dags att börja säga ja. Ja, ja, ja."


Fröken PÅ blev torr i munnen. Kroppen blev en virvel och hennes ben bar henne inte längre. Hon föll, men landade till sin förvåning i ett par starka armar. Hon möttes av en glödande blick och ett hest "ja". Och där. Utanför sin egen trygghetszon, men i någon annans oändliga mod, gjorde hon ett val. Hon lyssnade på sin vän, lät Fröken VD bestämma. För första gången såg hon himlen bortom taket. Och hon drömde.




8 kommentarer:

  1. verkligen bra, gillar motsatsen, att PÅ är nej.

    SvaraRadera
  2. "i någon annans oändliga mod." Bra!

    SvaraRadera
  3. Gillar din påhittiga namngivning.

    SvaraRadera
  4. Ett inre slagsmål som så ofta äger rum men utanför blicken. Riktigt bra :)

    SvaraRadera
  5. Som små viskande väsen bakom örat...Gillade!

    SvaraRadera
  6. Gillar också fröknarnas fyndiga titlar!

    SvaraRadera