lördag 22 januari 2011

Måste man kunna ett ord exakt så som det ska vara?

Förra våren, innan jag skulle jag skriva en italienskatenta, var det någon som under ett lektionstillfälle frågade: "Måste man kunna ett ord exakt så som det ska vara?". Nej, visst, det går bra att stava eller böja ett ord fel. Du kanske tänkte rätt? 

Denna, i mitt tycke, mindre begåvade fråga fick mig att tänka på ett festligt tillfälle som styrker mitt argument att det är klart att rätt och fel spelar roll. Här handlar det om ett helt ord som blev helt fel.

Vi var på en fotbollsmatch. Det var extremt spännande. Vårt OGC Nice höll på att göra det omöjliga och vinna mot Lyon. Under en episod blev en av våra mannar, fotbollsmannar alltså, nermanglad. Vi var alla väldigt inne i matchen och blev så klart upprörda över detta. En av oss kände att han var tvungen att uttrycka sina känslor genom att säga något. (Inga namn nämns, men det kan sägas att personen i fråga är av italiensk härkomst.) 

Boulanger!
 skriker han upprört och vi övriga stannar till som frågetecken. Varför skriker han ut bagare bara så där utan anledning? Det är ingen som riktigt vet eller förstår. Kanske är han hungrig? Kanske är det någon slags långsökt förolämpning som är tänkt att sexuellt anspela på baguetter? Ingen av oss vet.

Nu fungerar ju kommunikation människor emellan så fiffigt så vi kan snabbt tänka till och förstå att han tänkte skrika boucher eftersom spelaren likt en slaktare kört över sin motståndare. Men inte kan man väl säga att det blev rätt? Nej, det tycker jag inte. Rätt och fel spelar givetvis roll. Fastän det inte handlar om liv eller död när vi talar om språk, spelar det roll! Så, ja, du måste kunna ett ord exakt så som det ska vara.




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar