torsdag 18 oktober 2012

Hur kan en grå Göteborgshöst bli så skimrande?

Jag kan kanske tyckas lite flummig ibland. Men jag är sådan. Jag gillar att stanna upp – tänka och reflektera över min omgivning, filosofera kring sådant som händer och analysera det jag upplever.

En sådan kväll har jag haft i kväll. En riktig tänkarkväll. Du kanske tror att jag menar att jag grubblat och försökt lösa världsfreden, men så är det inte alls. Snarare tvärtom. Jag är så fylld till bredden med positiv energi och lycka, mitt i denna gråa, regniga, blåsiga, Göteborgshöst. Regnet är bara en detalj i vardagen. Uppförsbackarna hem till mig finns där för att de gör det. Kylan motar jag med varma kläder. Mina dagar känns bra och det där som kan tyckas tråkigt biter inte riktigt på mig. Och vad beror sådant på?

Det är här det flummiga kommer in. Jag tror på energier. Jag tror på människor och deras förmåga att lyfta andra, varandra. Och jag tror på att hjärtat vet allra bäst, bara man låter sig lyssna på det.

Jag väljer mina tankar, vilket gör att min vardag och hela min själ är full av positiv energi. Jag har ett fantastiskt team av människor runtomkring mig, både på nära håll och långt ifrån. Och jag är lyhörd för mitt hjärta och låter det säga åt mig vad som är rätt och fel. Det är ett vinnande koncept, det märker jag, för just nu är jag så där genuint lycklig och glad.

En grå Göteborgshöst blir helt plötsligt skimrande och färgsprakande, även när det regnar från alla håll och blåser så det ilar in i märgen. Prova du också, tänk varma tankar om du fryser i detta mörker.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar