Det är gasen i botten som gäller. Och jag vill bara köra på.

Med en stadig diet av chokladtryfflar och glögg sitter jag och knapprar in ord för brinnande livet. Det är en klurig utmaning och en kamp mot klockan, men jag har bestämt mig för att det ska gå och springer så fort jag bara kan med fingrar över tangenter och ögon på skärmen.

Och när jag nu tar en paus vill jag ändå bara sitta och skriva. Så är det ju. "Kreativitet är inte en förbrukningsvara, ju mer av den man använder, desto mer av den får man". Så stod det på ett kort jag fick av en fantastisk lärare på skolavslutningen i nionde klass. Han hade så rätt. Och han hade verkligen fattat mig.

Jag är på väg in i ett läge där jag tror att jag skulle kunna köra på utan stopp, men förstår ju att jag nog behöver pausa och få ett avbrott för att inte säcka ihop och börja slarva. Det är mörkt och kallt ute, men lite luft och en tur runt kvarteret kanske vore en bra idé ändå.