tisdag 6 mars 2012

Sommarbarn.

Jag är ett sommarbarn. Året om tror jag att jag klarar av hösten, vintern, våren minst lika bra som sommaren. Men när gatorna är tryckande varma, när jag kan cykla i kjol och flipflop ner för backar som doftar av alla de sorters blommor, när dagarna är långa och nätterna ljusa, då mår jag ändå som bäst.

Då vill jag kliva upp. Då vill jag gå ut. Då vill jag aldrig att årstiden ska skifta.

Jag längtar efter sommar. Jag tycker att det kan bli dags snart.


2 kommentarer:

  1. Jag håller fullkomligt med dig. (Även om jag inte brukar cykla i kjol.) Sommaren kan inte komma snart nog och den är välkommen att stanna så länge den vill.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är den verkligen. Här i Washington DC där jag bor var det lite sommar tidigare i veckan och min kärlek för värme och solsken väcktes återigen till liv.

      Radera