SkrivPuff: Om att bekymra sig.

Jag hade just tagit studenten, något som gjorde min farmor så obeskrivligt stolt, och som sig bör när man är fri efter en herrans massa år i skolan var jag på väg ut på äventyr. Jag och min bästa vän skulle åka till Cypern för att jobba hela sommaren och det började dra ihop sig.

Jag hade inte vidare svårt att säga hej då till folk, men att skiljas från min farmor var något som kändes lite extra i hjärtat. Hon var gammal, jag skulle vara borta länge och, ja, ni vet. Jag var tvungen att svälja en klump i halsen när jag skulle besöka henne för ett "hej då så länge". Och under detta besök blev jag så tydligt påmind om varför hon tillförde så mycket friskt i mitt liv, trots att hon var gammal och ganska sjuk.

Vi satt på hennes sängkant, som vanligt, och pratade om livet, om min studentdag och om den kommande resan, när hon tittade på mig med bekymrade ögon och sa bestämt:

- Malin. Träffa nu inte någon kille när du åker i väg. Ja, di här Medelhavsmännen kan nog vara trevliga, men di är ju då int särskilt snygga!